Vi kliver in på ett nyrenoverat Vetekatten som trots uppfräschningen har kvar sin anrika och orörda aura.
Kassadiskarna är allt som oftast ganska tomma på Vetekatten vilket tyvärr ger en lite tråkig känsla av att man plockar det sista bottenskrapet. Bullen är billig (strax över tjugolappen när vi tar med oss) och har en riktigt bra höjd med många vikningar.
Vid första tuggan märker vi att det yttersta-yttersta lagret är lite torrt men väldigt snabbt blir bullen saftig och smakrik. Inuti bullen hittar vi bullarnas Atlantis, en egen värld av kanel och fyllning som vi inte trodde existerade. Det händer mycket i bullen med många vikningar och mycket fyllning, det är så vackert och välgjort att vi knappt vill ta nästa tugga.